Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Martin Fredholm

Forskarstuderande

Martin Fredholm
Forskarstuderande
martin.fredholm@gu.se
0 31-342 7448

Postadress: Su sahlgrenska, 41345 Göteborg
Besöksadress: Thoraxop/IVA , Göteborg


Avd för anestesiologi och intensivvård vid Institutionen för kliniska vetenskaper (Mer information)
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
0313427798
Besöksadress: Blå stråket 5, vån 3 SU/Sahlgrenska , 413 45 Göteborg

Om Martin Fredholm

AVHANDLING: Strain echocardiography in cardiac surgery - studies on the effects of loading conditions and inotropic agents on myocardial contraction and relaxation

Disputation: 2020-01-24 kl 09:00-11:30
Plats: Hjärtats aula, Vita stråket 12, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, Göteborg
Huvudhandledare: Sven-Erik Ricksten
Bihandledare: Kirsten Jørgensen
Opponent: Jan Engvall, Linköpings universitet, Linköping
Betygsnämnd: John-Olov Jansson, Göran Bergström och Michelle Chew

Länk direkt till avhandlingen och kort sammanfattning finns här på profilsida

Hur hjärtfunktionen mäts påverkar behandlingsframgångarna
Ungefär var femte patient som hjärtopereras drabbas av nedsatt hjärtfunktion, vilket förlänger vårdtiden och ökar risken för komplikationer, som förmaksflimmer och njursvikt. För att öka hjärtats pumpförmåga kan man ge dessa patienter inotropa (hjärtstärkande) läkemedel. Två av de läkemedel som oftast kommer ifråga, milrinon och levosimendan, kan också ges till patienter som drabbas av akut hjärtsvikt av annan orsak än hjärtkirurgi.

- Med min forskning har jag velat se om de båda läkemedlen skiljer sig åt när det gäller deras effekter på hjärtat. De har båda funnits på marknaden i tjugo år, men få randomiserade studier har gjorts, och resultaten har varit varierande. På de patienter som jag studerat, vilka alla genomgått byte av aortaklaffen, kunde vi inte se någon skillnad mellan läkemedlen, vare sig i effekter på hjärtats funktion eller på cirkulationen, berättar Martin Fredholm, överläkare och specialist i anestesi och intensivvård vid thoraxanestesi och intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det finns en avsevärd prisskillnad mellan dem, där det betydligt dyrare läkemedlet levosimendan har en positiv effekt på hjärtat i upp till en vecka efter operationen, till skillnad från endast ett par timmar med det billigare milrinon. Men att de båda läkemedlen är lika effektiva i att öka hjärtats pumpförmåga är en värdefull kunskap i behandlingen av dessa patienter.

Resultat kan bidra vid utformningen av nya läkemedelsstudier
- Ett annat område som jag har studerat är hur hjärtfunktionen kan värderas med hjälp av ultraljud. Problemet här ligger i att hjärtats pumpförmåga inte bara bestäms av hjärtmuskelns funktion, utan även påverkas av graden av blodfyllnad, blodtrycket och hjärtfrekvensen. Och en konsekvens av att man tillför inotropa läkemedel är exempelvis att blodtrycket sjunker kraftigt, vilket bidrar till en ökning av hjärtminutvolymen.

I sina studier har han kompenserat för detta och därmed kunna studera läkemedlens direkta effekter på hjärtat, något som faktiskt inte har gjorts tidigare.

- Förhoppningsvis kan mina resultat tydliggöra den här interaktionen mellan hjärta och kärl, vilket kan vara till nytta vid utformningen av nya läkemedelsstudier.

Ny poängskala kan underlätta framtida bedömningar av högerkammarfunktionen
Ytterligare en behandling har tillkommit vid terminal hjärtsvikt, och det är att operera in mekaniska hjärtpumpar.

- I hjärtat finns en balans mellan höger och vänster kammares funktion, så att en sviktande vänsterkammare även minskar högerkammarens funktion och vice versa. Det fungerar så här för att förhindra skada på den känsliga lungvävnaden. När en mekanisk hjärtpump sätts in påverkas balansen och en vanlig komplikation efter implantation är en tilltagande högerkammarsvikt.

Att korrekt kunna bedöma högerkammarens funktion inför beslutet om en mekanisk hjärtpump är därför avgörande, men det har visat sig svårt att förutse vilka patienter som kommer att utveckla högersvikt.

- Min forskning visar att mätningar av högerkammarens funktion är svårbedömda vid samtidig vänsterkammarsvikt och att en korrekt bedömning av högerkammaren kräver en kombination av storleks-, geometri- och funktionsmått. Vi introducerade en ny poängskala, vilken vi hoppas kan underlätta framtida bedömningar av högerkammarfunktion.

Den här kunskapen kan bidra till att patienter med terminal hjärtsvikt får en bättre bedömning av högerkammarens funktion och därmed kan kanske andelen patienter som drabbas av högersvikt efter mekaniska hjärtpumpar minska.

 

Visar 1 - 4 av 4

2020

2019

2018

2017

Visar 1 - 4 av 4

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2014-01-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?