Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning vid avdelningen för anestesiologi och intensivvård

På avdelningen för anestesiologi och intensivvård är den kliniska och patientnära forskningen dominerande och under de senaste 20 åren har 60 doktorsavhandlingar slutförts på avdelningen.

Forskningsgruppernas arbete på avdelningen för anestesiologi och intensivvård är bl.a. inriktade på tidig identifikation, behandling och monitorering av intensivvårdskrävande multiorgansvikt och sepsis på intensivvårdspatienter eller patienter som genomgår eller nyligen genomgått stor kirurgi. Vi bedriver forskning på lungsvikt, njursvikt och hjärtsvikt, isolerat eller som del av andra svåra sjukdomstillstånd. Avsikten är att förbättra övervakning, omhändertagande och prognos för dessa patientgrupper. Smärta och smärtbehandling är också en betydande forskningsinriktning på avdelningen.

Flertalet avhandlingar har under senaste 5-10 åren handlat om sepsismarkörer och regionala blodflöden vid sepsis och cirkulationssvikt, hjärtminutvolymsmätningar (CO) och lungmekanik/lungvolymsmätningar (FRC) vid lungsvikt (ARDS), lungrekrytering/de-rekrytering (uppblåsning/sugning) och postoperativ njursvikt efter hjärtkirurgi. En forskningsgrupp har sysslat med analys av olika typer hjärnskademarkörer med avsikt att i framtiden bättre kunna prognostisera hjärnskadors utveckling. Även forskningsmässig utvärdering av dagkirurgisk verksamhet har pågått under ett flertal år och resulterat i en doktorsavhandling. Forskningen på smärtreceptorer och behandling av kroniska smärttillstånd har producerat flertalet avhandlingar.

Exempel på aktuella projekt är monitorering av centralvenösa och arteriella tryckförändringar i samband med leverkirurgi, postoperativ njursvikt efter thoraxkirurgi, hjärtsvikt i samband med intrakraniella sjukdomstillstånd (hjärnblödning mm.), komplikationer och skötsel av olika typer av centralvenösa infarter, monitorering av lungmekanik och lungimpedansförändringar (EIT) vid olika ventilationssätt (i respirator), vissa smärtreceptorers betydelse för utvecklande av kroniska smärttillstånd, betydelsen av mobila intensivvårdsgrupper (MIG) samt utvecklande av teknik för påskyndande av uppvaknande ur generell gasanestesi.

Vi har tillgång till forskningslaboratorier på Experimentell Biomedicin (EBM) och på avdelningen för Medicinsk Teknik (MTA) men forskningen utförs spritt över hela verksamheten på An/OP/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset och även regionalt/nationellt och genom tvärprofessionellt samarbete. Vi har tillgång till en biomedicinsk analytiker (BMA) och samarbetar med Chalmers statistiker. Vi har regelbundet återkommande forskningsseminarier för doktoranderna och forskarhandledarmöten. Halvtids – och slutseminarier genomförs på våra ordinarie klinikmöten.
Varje år introducerar och handleder vi läkarstuderande och ST-läkare i de forskningsprojekt som ingår i utbildningen. Resultaten av dessa arbeten presenteras på våra klinikmöten.

 

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2014-06-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?